trettonde
Min bägare är full, nej jag menar, överfull... för längesen! Men det är nu jag visar det, mitt tålamod börjar tryta mot dom flesta människorna.
Inte nog med att jag ska gå runt med min mage och oroa mig för den, så håller jag på och oroar mig för alla andras skull, men vet ni vad? Nu är det nog, jag lägger ner. Hädanefter ska jag lägga min energi och min oro på folk som faktiskt uppskattar det. För jag orkar inte gå runt och tycka synd om någon som inte ens uppskattar det när jag har nog mycket som tynger mig själv! Jag börjar bli så sjukt less på all den här dubbelmoralen, och folk som inte vågar stå för det dom tycker. I ena sekunden tycker ni si, och när det inte passar sig då ändrar man sig, och vem ser då ut som the bad guy? jo, där står jag utpekad. Men vet ni vad? Nu kan ni glömma det, från och med nu tycker jag inte det minsta synd om er.
Och snälla ni som läser det här, lägg inte över ett ansvar på mig som inte ens gäller mig. Jag hatar det. Egentligen är jag för snäll när det gäller sånt. Man ska styra upp något som inte ens jag får ut något av. Måste jag säga att jag är så jävla less, så jävla arg att jag kan börja gråta? Jag tror ni förstår poängen.
Det finns en grej som jag känner ligger på mitt ansvar, och för vadå? Absolut ingenting! Och det där med samvete, jag hatar samvete. Då bestämmer man sig för att säga sanningen och vara vad folk anser är "elakt" då får man dåligt samvete för det. Men om man köper situationen då får man dåligt samvete för sig själv. Usch jag skulle kunna hålla på i evigheter..
Nu ska jag fortsätta på min dag.
Tack för mig
PUSS
Inte nog med att jag ska gå runt med min mage och oroa mig för den, så håller jag på och oroar mig för alla andras skull, men vet ni vad? Nu är det nog, jag lägger ner. Hädanefter ska jag lägga min energi och min oro på folk som faktiskt uppskattar det. För jag orkar inte gå runt och tycka synd om någon som inte ens uppskattar det när jag har nog mycket som tynger mig själv! Jag börjar bli så sjukt less på all den här dubbelmoralen, och folk som inte vågar stå för det dom tycker. I ena sekunden tycker ni si, och när det inte passar sig då ändrar man sig, och vem ser då ut som the bad guy? jo, där står jag utpekad. Men vet ni vad? Nu kan ni glömma det, från och med nu tycker jag inte det minsta synd om er.
Och snälla ni som läser det här, lägg inte över ett ansvar på mig som inte ens gäller mig. Jag hatar det. Egentligen är jag för snäll när det gäller sånt. Man ska styra upp något som inte ens jag får ut något av. Måste jag säga att jag är så jävla less, så jävla arg att jag kan börja gråta? Jag tror ni förstår poängen.
Det finns en grej som jag känner ligger på mitt ansvar, och för vadå? Absolut ingenting! Och det där med samvete, jag hatar samvete. Då bestämmer man sig för att säga sanningen och vara vad folk anser är "elakt" då får man dåligt samvete för det. Men om man köper situationen då får man dåligt samvete för sig själv. Usch jag skulle kunna hålla på i evigheter..
Nu ska jag fortsätta på min dag.
Tack för mig
PUSS
Kommentarer
Trackback
